Rasstandard »

SKKs Standardkommite 1996-09-03
FCI-Klassifikation: Grupp 10 Sektion 3

Ursprungsland / Hemland:
Spanien

Användningsområde:
Sällskap/Kapplöpningshund. I hemlandet även jakthund

Bakgrund / ändamål:
Galgo Español, den spanska vinthunden är en hetsjakthund som i ursprungslandet används främst för jakt på hare. Den är mycket snabb och jagar med hjälp av synen. Den kan även användas för jakt på andra pälsdjur, såsom kanin, räv och t.o.m. vildsvin.
Galgon var redan känd hos romarna under antiken, men man antar att den anlände till och etablerade sig på den iberiska halvön
långt tidigare. Den härstammar från de gamla asiatiska vinthundarna och anpassade sig därför snabbt till de spanska stäpp och platålandskapen. Under 15-,16-.1700 talen exporterades stora mängder av dessa hundar till andra länder, såsom bl.a. Irland
och England. Galgon anses vara en av förfäderna till den engelska vinthunden (Greyhounden).

Helhetsintryck:
Galgo Españolen skall vara en vinthund med eleganta, harmoniska proportioner.
Benstommen skall vara kompakt. Huvudet skall vara långt och smalt.

Uppförande / Karaktär:
Galgon skall till sättet vara lugn och emellanåt tillbakadragen. Vid jakt uppträder den dock mycket livligt och levnadsglatt.

Huvud:
Huvudet skall stå i proportioner till resten av kroppen. Det skall vara långt, torrt och väl utmejslat.
Förhållandet mellan skalle och nosparti skall vara 5:6. Skallens och nosens plan skall vara divergerande.
Sett ovanifrån skall huvudet vara mycket långt och jämnsmalt med ett långt och smalt nosparti. Skallpartiet skall vara liten med välvd profil. Bredden på skallen får ej överstiga hälften av dess längd. Pannfåran skall vara väl välvd i sin främre del. Okbågarna och nackknölen skall endast vara svagt markerade. Stopet skall vara mjukt sluttande och mycket svagt markerat. Nostryffeln skall vara
liten och fuktig med svart pigment. Nospartiet skall vara långt och lätt böjt mot nostryffeln. Nosryggen skall vara smal. Läpparna skall vara mycket torra. de skall också vara mycket tunna, strama och ha mörkt pigment. De övre skall precis täcka de nedre. Dessa får
inte bilda läppfickor. Bettet skall vara ett kraftigt och fulltaligt saxbett. Tänderna skall vara starka, vita och friska. Gommen skall ha samma färg som läpparna och gomtakets räfflor skall vara väl markerade. Ögonen skall vara små, snett placerade och mandel-
formade. De skall helst vara mörkt nötbruna. Uttrycket skall vara lugnt, mjukt och reserverat. Ögonlocken skall vara tunna med
mörka kanter och de skall ligga väl an mot ögongloberna. Öronen skall vara vida vid basen och triangelformade.

Öron:
De skall vara fylliga i sin översta tredjedel, och tunnare och smalare mot spetsarna, som skall vara avrundade. Öronen skall vara
högt ansatta. När hunden är uppmärksam skall öronen resas i sin nedersta tredjedel och de vikta spetsarna kommer då att peka utåt.
I vila skall öronen bäras tätt mot skallen, s.k. rosenöron. Om öronen dras framåt skall de knappt räcka fram till mungiporna.

Hals:
Halsen skall vara lång och oval i genomskärning. Den skall vara flat i sidorna, elegant, stark och smidig.
Halsen skall vara smal vid ansättningen mot huvudet men svagt bredda sig mot ansättningen i bröstkorgen.
Den främre halslinjen skall vara nästan rak men ha en lätt böj mitt på

Kropp:
Kroppen skall vara lätt rektangulär, stark och smidig och ge ett intryck av robusthet, rörlighet och uthållighet.
Överlinjen skall ha en lätt sänkning i ryggpartiet och en välvning över länden, dvs vara svagt s-formad. Den skall inte ha några
tvära avbrott. Överlinjen skall vara fast även i rörelse och ge intryck av stor smidighet. Manken skall vara svagt markerad.
Ryggen skall vara plan och lång medtydlig kontur. Ländpartiet skall vara långt och starkt, inte särskilt brett men välvt och med
kompakt lång muskulatur, vilket ger intryck av styrka och smidighet. Höjden över ländpartiet får vara lägre än mankhöjden.
Korset skall vara långt, stark och snedställt. Vinkeln mot horisontalplanet skall vara mindre än 45 grader. Revbenen skall vara flata
och ha gott avstånd sinsemellan. De skall vara framträdande och markerade. Bröstomfånget skall vara något större än mankhöjden.

Bröstkorgen:
Skall vara kraftfull men inte särskilt bred, den ska vara rymlig, men inte nå ner till armbågarna.
Bröstkorgen skall vara djup i sin bakre del ända fram till de falska revbenen. Bröstbensknappen skall vara framträdande.
Buken skall vara tvärt uppdragen. Huden på flankerna skall vara stram och torr. Flankerna skall vara väl utvecklade. Svansen
skall vara lågt ansatt, kraftig vid roten men gradvis avsmalnande mot den mycket tunna spetsen. Svansen skall bäras hängande i
nära kontakt med bakbenen. Den skall vara smidig och nå långt nedanför hasspetsen. I vila ska svansen ha formen av en skära
med en avslutande mer markerande krok på svansspetsen, vilken skall hållas böjd åt ena sidan. Svansen skall föras mellan
underbenen och den avslutande kroken skall nästan röra vid marken framför bakbenen. Detta är mycket rastypiskt och ett
av rasens speciella kännetecken.

Extremiteter:
Frambenen skall vara helt lodräta, tunna, raka och parallella. Benstommen skall vara torr med väl synliga senor.
Skuldrorna skall vara torra, korta och snedställda. Skulderbladen skall vara kortare än överarmen. Överarmarna skall vara
långa, längre än skulderbladen. De skall vara mycket muskulösa. Vinkelförhållande: Skulderblad/Överarm 110 grad.
Överarm/Underarm 130 grad. Armbågarna skall vara rörliga men ligga väl an mot kroppen. Underarmarna skall vara mycket långa.
De skall vara raka och parallella. Mellanhänderna skall vara lätt vinklade, tunna och korta. Framtassarna skall ha formen av
hartassar. Tårna skall vara slutna och högt välvda. Trampdynorna skall vara starka och välutvecklade. Huden mellantårna skall
vara ganska väl tilltagna och klorna välutvecklade. Bakstället skall vara kraftfullt och påskjutet skall ge intryck av kraft och rörlighet. Benen skall stå helt lodräta och vara korrekt vinklade samt ha lång och välutvecklad muskulatur. Benstommen skall vara torr.
Låren skall vara mycket kraftiga, långa och starka. Lårbenet skall vara så lodrätt som möjligt mot markplanet. Bakifrån sett ska
 man omedelbart lägga märke till den välutvecklade muskulaturen, lång senig och kraftfull. Lårbenet skall utgöra 3/4 av underbenets längd. Vinkelförhållandet höft/lår 110 grader, lår/underben 130 grader. Underbenet skall vara mycket långa, med väl markerad
och fin benstomme. De skall vara muskulösa i sin övre delar, men ha mindre muskelmassa i de nedre. Ådror och senor skall
vara väl synliga. Hasorna skall vara väl markerade med väl synliga och välutvecklade senor. Hasvinkeln skall vara över
140 grader. Mellanfötterna skall vara fina, korta och stå lodrätt.

Rörelser:
Den naturliga gångarten är galopp. travet skall vara långsträckt, lågt, fjädrande och kraftfullt. det får inte finnas
tendenser till krabb eller passgång

Hud:
Huden skall ligga väl an mot kroppens alla delar. Den skall vara stark, mjuk och rosa till färgen. Slemhinnorna skall vara mörka.

Päls:
Släthårig Galgo:
Pälsen skall vara åtliggande, fin i strukturen, kort och glansig.
Den skall täcka hela kroppen ända till huden mellan trampdynorna och får vara något längre på lårens baksida
.
Strävhårig Galgo:
Hos dessa får pälsen vara medel lång. Den skall vara mycket sträv. Längden får variera men måste täcka hela kroppen.
Den tenderar ibland att bilda skägg och mustasch på nospartiet samt ögonbryn och en tofs på huvudet.

Färg:
Alla färger är tillåtna

Storlek:
Mankhöjd: Hanhund 62-70 cm Tik 60-68 cm.
En avvikelse på +/- 2 cm är tillåtet på i övrigt utmärkta hundar.

Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Rak nosprofil, Spetsigt nosparti, Av saknande av premolarer, Tångbett, Kullrighet på huvudet, något för brett eller dåligt mejslat huvud. Något för kort svans som knappt räcker nedanför hasen.

Allvarliga Fel:
Alltför bred skalle i kombination med snipigt nosparti, Måttligt överbett, Avsaknande av hörntänder som inte beror på
olyckshändelse, Stort huvud, Kort och rund skalle, Parallella linjer mellan skalle och nosparti, Ögon som är ljusa, runda,
utstående eller framträdande, Ektropion eller entropion, Kraftigt markerat stop, Korta öron, Stånd öron, Små öron,
 Markerad hängläpp, Markerade hakpåsar, Otillräckligt bröstomfång, Tunnformad bröstkorg, Svankrygg, Fallande överlinje,
Korta flanker, Kort, rundat eller för plant kors, Alltför rundad eller kort muskulatur, Dålig benställning, Ej välvda tår, Kohasighet,
Dåligt utvecklade, ömtåliga trampdynor, Linjespel som är grovt och tungt utan smidighet, Nervöst temperament.

Diskvalificerande Fel:
Otillräcklig rastyp, Harmynthet, Över eller underbett, Albinism.

Testiklar:
Hos hanhund måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.